BigBrother Sara

Stressen i Sthlm är påtaglig..
Du kan nästan ta på all ångest som ligger i luften.
Jag ler alltid på tunnelbanan för att mina medåkare ska undra "Vad, varför, hur?"
När en musikant kliver på och kör en "hipp" liten truddilutt ger jag ALLTID en slant.
jag som för första gången följer Bigbrother tycker det är rätt roande med "human experiment"

Igår, lika tankspridd som vanigt och en aning stressad flyger jag ur tunnelbanan på T-centralen
Ser 2 välbekända ansikten..
Hejar glatt men i samma sekund slår det mig som en blixt från himlen att
jag inte alls kännr dom.
Det var Jimmy och Marcel från Bigbrother som promenerade längs vägen.
Dom stirrade på mig med tomma blickar och jag sprang vidare, med en lite rödaer nyans i ansiktet,
men  vad gör det Sisters, lovers, brothers and others?


En vän sa till mig i veckan "Vad gör det om 10 år Sara?"
meningen har satt sig på min näthinna.. Rätt,rätt,rätt!

Jag vill göra som Panetoz gjorde med sin musikvideo,
 ställa mig i tunnelbanan sjunga, skrika, kramas.
Så att alla radiostyrda människor som vaknar går till jobbet.. gör sin grej, äter lunch fortsätter med sin grej, åker hem, knäpper på tv.n
kaaaanske kan bjuda på ett litet leende.
Det är gratis, och det kan göra så mycket!


Le, mina vänner le! <3


Förövrigt var jag ut igår ;)